Diamanda Galas – Let My People Go (Live)
Ok. Diamanda Galás är fantastisk. Lika brutal pianist som sångerska. Hon kan låta som en svart soulsångerska, som en galen häxa, som en hotfull gud, en nasal brandsiren och en gnisslande trasig elfiol - ofta i samma låt. Alltid lika obeveklig och intensiv och extrem. Helt sjukt bra. Rasande på katolska kyrkan för deras sätt att ignorera HIV och deras homofobi. Exorcister har försökt driva ut demoner ur hennes skivor. Brinner för mänskliga rättigheter på ett sätt som troligtvis gör Bono mörkrädd.
En rätt rolig intervju med henne i etc (som jag tycker särskilt Hemulens Dotter borde läsa).
Och tack till Vi Som Aldrig Sa Sexist, där jag först hörde om henne.
Haha, jag har läst intrevjun nu. Hon verkar sjukt cool. Jag ska FÖRSÖKA lyssna mer på henne. Jag har redan försökt en gång men jag kunde inte lyssna så länge....ja det är svårt att förklara. Vi får prata om det när vi ses broder <3
SvaraRaderaMystiskt... :O
SvaraRadera